Den här helgen har varit bra på många sätt och vis, men det har också kommit upp saker som har rört om i mina tankar och känslor! Se upp nu kommer rapparkalja...

Jag har efter en lång disskution med 2 personer som står mig nära förstått och kommit på att jag under 15 års tid har lagt en stor börda på mig själv. Levt med ett starkt hat och otroligt svåra skuldkänslor gentimot mig själv.

Jag har svurit över mig själv och många gånger missunnat mig själv min egna lycka för att jag har ansett att jag inte förtjänat den. Jag har alltid vid motgångar tänkt att "jag förtjänar detta för det jag gjorde" - "Jag blir straffat för mina synder" osv.

Jag har nu även förstått att det ligger så mycket mer bakom allt detta. Det är nämligen inte så att jag nu är skuldfri och att jag tänker att någon annan bär skulden, nej nej. Tvärtom- jag ser nu att varken jag eller kvinnan kan bära skulden för den som hände då!

Det var ren otur att det skulle hända just då och det finns absolut inget varken jag eller kvinnan kan säga för att ändra det! Jag är otroligt glad att stenen har fallit av mina axlar och jag hoppas så starkt att kvinnan även kan gå vidare i sitt liv så att hennes sten också kan släppa!

Ingen ska behöva bära på det jag burit på i 15 år, jag önskar inte ens min värsta fiende det! Jag har nu bestämt mig för att släppa taget och gå vidare. Jag kommer nu tillåta mig själv och dig att finna frid. Jag kommer aldrig mer att låsa fast dig till mig- vi är fria nu ♥